Viktigt med helhetsperspektiv
Varje år insjuknar omkring 3000 kvinnor i en gynekologisk cancersjukdom i Sverige.
Den vanligaste cancerformen är livmoderkroppscancer som drabbar omkring 1 200 personer årligen. Sjukdomen brukar upptäckas i ett tidigt stadium och majoriteten av alla patienter botas efter kirurgi som ofta följs av strålbehandling.
En annan gynekologisk cancersjukdom är äggstockscancer som drabbar drygt 800 kvinnor i Sverige per år. Men äggstockscancer upptäcks oftast i ett sent stadium vilket ger sjukdomen en betydligt sämre prognos än livmoderkroppscancer. Femårsöverlevnaden ligger på drygt 40 procent.
– Det övergripande syftet med vår forskning är att hitta nya behandlingsstrategier så att fler patienter överlever till priset av så få biverkningar som möjligt. Förutom kliniska prövningar som utvärderar nya behandlingar är vår forskning inriktad på att hitta molekylära markörer som kan förutsäga prognos och behandlingsutfall.
På så sätt kan vi skräddarsy behandlingen utifrån den enskilda tumörens gen- eller proteinuttryck, säger Elisabeth Åvall-Lundqvist, överläkare och universitetslektor på Radiumhemmet.
Redan i dag kan man efter en kirurgibehandling studera tumörers histopatologiska utseende och utifrån detta indela patienter med stor risk för återfall, medelstor risk och låg risk. Riskindelningen styr vilken efterbehandling patienterna får men förfinade metoder behövs.
Läs hela artikeln i PDF-format