Nya målmolekyler ska ge effektivare strålterapi
– Min förhoppning är att kunna identifiera kritiska målmolekyler som genom farmakologisk hämning kan öka tumörers känslighet för strålterapi, säger Kristina Viktorsson, medicine doktor, Karolinska Biomics Center.
Kristina Viktorsson arbetar med ett spännande forskningsprojekt som handlar om hur olika strålkvaliteter skickar olika signaler till lungcancerceller som sedan resulterar i celldöd.
Röntgenstrålning, som även kallas konventionell strålning, var fram till 1950-talet den vanligaste strålbehandlingsmetoden. I dag kan mer energirik strålning, så kallad partikelstrålning, genereras genom exempelvis linjära acceleratorer. Rent generellt avger partikelbestrålning sin energi mer fokuserat än traditionell röntgenstrålning. Det leder till att de DNA-skador som uppstår är mer komplexa.
I Europa finns det redan i dag flera faciliteter som använder sig av partikelbestrålning för att behandla tumörer. För att kunna effektivisera terapin är det viktigt att förstå vad som händer i tumörcellerna när de utsätts för partikelbestrålning.
Söker nya mål
Kristina Viktorsson och hennes forskargrupp har riktat in sig på att jämföra vad som händer i lungcancerceller som behandlas med konventionell strålning respektive partikelstrålning.
– Eftersom partikelbestrålning nu används på patienter är det intressant att se vad som skiljer de olika strålkvaliteterna åt och vilka patienter som kan ha nytta av den ena eller den andra typen av strålterapi. Vi försöker också ta reda på vilka som är de kritiska signalhändelserna i lungcancerceller för att få dem att dö. Med kunskap om dessa målmolekyler hoppas vi kunna öka lungcancercellernas känslighet för strålning, förklarar Kristina Viktorsson.
Förutom vanliga molekylär- och cellbiologiska metoder arbetar Viktorssons forskargrupp även med genomik- och proteomikmetoder för att på så vis kunna titta mer globalt och förutsättningslöst på vad som sker i en tumörcell när den bestrålas.
Effektivare terapi
Efter att ha tittat på hela genomet före och efter bestrålning har de hittat ett signalprotein som är viktigt för hur cellerna svarar på konventionell strålterapi. Forskargruppen försöker nu förstå hur man selektivt ska kunna hämma proteinet i tumörceller och på så vis öka tumörcellernas känslighet för strålterapi. I ett annat projekt har man tittat närmare på tumörcellernas proteom.
– Genom masspektrometri har vi identifierat ett antal signalvägar i lungcancerceller som bara aktiveras efter partikelbestrålning. Även det fyndet indikerar tänkbara mål för att aktivera och öka effekten av strålningsterapi. I första skedet hoppas jag att vår forskning ska leda till en bättre förståelse av vad som händer rent molekylärt vid partikelstrålning. I det långa loppet är min förhoppning att vårt arbete leder till en effektivare strålterapi som i slutänden kommer cancerpatienterna till nytta.